.

(Varning, lite lång)

Världen raserar
din vackra och sköra
kropp som om det
vore ett rivningsobjekt.

Som om dina tankar
vore något smutsigt
och din kropp
vore för ful.

Dina tårar rinner
om natten då
maskinerna startas
de som krossar dig
bit för bit.
De som skriker ut
sitt hat som om det
vore någon slags
valpropaganda.

Du säger att du
inte längre passar
in i världens ramar.
Att de krossar dig för hårt
att det inte finns någon
plats för dig.

Du har blivit kastat på
högen bland smutsen
för de påstår att du har
tappat din glans och att
du inte längre kan få
stå kvar i strålkastarljuset.

Men vännen ditt leende
kan fortfarande få en
hel värld att lysa
och ditt skratt
kan starta explosioner
som kan utplåna
en hel galax.

Din skönhet är för vacker
för en värld som är
byggd på ondska
och din kärlek
passar inte in i mallen
som är formad
efter hatet.

Men låt de aldrig
krossa dig till
obefintlighet.
För världen behöver
någon som dig
och oändligheten
är nog inte riktigt
redo för att
ta emot dig än.