.

Det var klassfest igår. Jag hade kameran med mig, en kamera som låg i väskan
hela kvällen, tyvärr. Kvällen bjöd både på det ena och det andra. Vägen hem
var skrämmande. Vi kastrerade en rosenbuske med en cykel, en viss person
rullade av cykeln så fint. Hon såg ut lite som en köttbulle, ganska söt. Hon tycker
inte det är lika sött idag med nackspärr och allt. Jag hamnade på en cykel där
kedjan hoppade. Till råga på allt skedde detta i en enorm nedförsbacke. Jag
rekomenderar ingen att cykla utan broms och kedja i nedförsbacke.

Till er som bor i skräddarbacken och vaknade vid 23.30 tiden av ett illvrål, till
er ber jag så hemskt mycket om ursäkt. Men jag trodde min död var kommen.

Annars kan jag säga att livet verkar rulla på fint för ungefär alla. För att säga
detta på Petter språk "Pengarna rullar in som det ska nu", för alla utom mig, typ.
Mitt sista hopp var Göteborg och studier. Sista antagninsbeskedet kom här om dagen.
Från reserv 27 till... reserv 1. Retsamt? Jo tack, en aning!

Ge mig lite tro, hopp och en framtidsplan som fungerar!