Kan du några fler runda ord att imponera med

Tv-brus, tusen människor i rörelse, oändlig tystnad bland hundratals bekanta
ansikten. Alltid samma sak, samma känsla, samma svar, samma gator upp
och ner. Snart brister vi ut i en implosion i mitten av ett ingenting. Vi liksom
dras till mitten, som plus dras mot minus. Fast du och jag är precis som vi alltid
har varit, två motpoler utan träffpunkt. Och här med tv-brus i bakgrunden och
bekanta ansikten kommer vi aldrig komma längre än till en tyst implosion som
inte ens lämnar ett avtryck för världen.

Vi är ingenting för världen, älskling
men för varandra är vi allt.

Kommentarer
Postat av: ida

göteborg blir nog fint skulle jag tro! har alltid velat flytta dit. ända sedan jag var liten och min storebror bodde där. det var något som lämnade avtryck. om någon frågar mig idag varför jag så gärna vill dit, så kan jag faktiskt inte svara. det bara är så. helt enkelt.



ja... uppsala. jag är nervös så jag kan dö. det är jobbigt det där med att stå utan boende men måste vara på plats i skolan kl.09.00 på måndag. det kanske löser sig men just nu är jag inte så optimistisk... :/

2010-08-18 @ 00:28:33
URL: http://iduberga.blogg.se/
Postat av: Anonym

dina ord är som magi

2010-08-22 @ 12:45:53
URL: http://middleclass.blogg.se/
Postat av: e

Fruktansvärt fint.

2010-08-31 @ 12:28:34
URL: http://papergunsky.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0