If it makes you happy
Här kommer en lista över saker som gör mig glad.
(Nej allting står inte i ordning)
1. Människor jag älskar och som gör mig glad. (Elin, Emma, Linda bla.)
2. Höra en annan människa som andas, (Finns inget som får mig mer lugn)
3. Musik
4. Coca-cola
5. Snö
6. Konserter
7. Poesi
8. Sova ( När man väl har somnat det vill säga..)
9. Gosedjur
10. skivaffärer
11. Kramar
12. Chips
Sen tog det stopp. Men hoppas du är nöjd nu Elin!
Making me gloooriiiuuuus!
Vi har suttit, stått, gått, ätit mat, druckit cola.
Vi har även sett Andreas johnson x2.
Ni vet han som sjunger den här låten som var jättepopulär år 2000.
För er som undrar var han tagit vägen så är han tillbaka och satsar nu på jazz.
Han har aldrig varit bra och han blir inte bättre av att han sjunger den här låten.
Nej Andreas borde forsätta på sin semster eller vad han nu gjort den senaste tiden.
Han borde åtminstonde dissa sin musikaliska karriär.
Det här är syndarnas charad.
Joakim Thåström är mannen i alla lägen. Hans musik är beroende framkallande.
Jag längtar obeskrivligt mycket tills peace and love då jag står där igen och tittar
på honom med en tår i ögat och ett leende på läpparna och bara känner att livet
för en stund är helt underbart.
Fel på hjärnan.
och jag kan inte formulera något utav de 125 000 orden till något
som liknar en innehållsrik eller intressant mening.
Antingen är det orden som inte räcker till, eller så vill min hjärna
inte samarbeta med min vilja och mina tankar.
Hur som helst så håller detta på att göra mig totalt tokig.
Antingen kan svenska språket utveckla fler användbara ord eller
kan någon programera om min hjärna.
Helst det sist nämnda och helst fort, innan ett tredje världskrig startar där inne.
Äventyret i stockholm med en stukad tå.
Något jag rekomdenderar er är att ha koll på era tår, det är fruktansvärt onödigt
och gör fruktansvärt ont att snubbla på dem, tro mig jag har testat.
Så med en stukad tå vandrade jag runt i stockholm igår.
Jag gick runt och kollade in tråkiga hus, riksdagen och etnografiska museet.
Jag köpte även tre skivor och blev mycket glad.
Sen tråkade vi på centralen i två timmar och konstaterade att jag fick plats i ett
skåp där man vanligtvis brukar förvara väskor.
Reslutatet av det här idag är inte bara att min tå har ont
hela min fot gör ont p.g.a. att jag gick snett med den igår för att unvika att gå på tån.
Mycket dumt idé.
Stockholm!
I morgon bär det av mot stockholm!
06.40 lämnar vi Borlänge 22.10 är vi hemma igen.
Jag borde duscha, packa, äta mat, och allmänt fixa lite nu.
För jag sover hos fina Linda inatt.
Så vi hörs igen på Fredag antar jag.
Ni fina människor som har mitt nummer kan ju alltid ringa mig!
Det kallas tidsfördriv.
Istället för att plugga kan man roa sig med att göra om ett test man
gjorde för cirka tretusen år sen.
Resultatet blev ju inte sådär jätteförvånande precis...
Mer än att procenten på vissa partier är nog egentligen både lägre och högre.
Panik, matte, och allmän tristess!
och insåg hur fult och sämst det var. Ännu mer panikade jag när jag insåg
att jag inte hittade någonstans som de gamla msn fanns på.
Men Walle rädda mig och visade mig var jag kunde ladda ner de gamla msn.
Så nu är allting i sin ordning dock är det på engelska, but that´s life.
Eftermiddagen har spenderats hemma hos Eviz med ögonen i matteboken.
Jag kan inte påstå att jag blivit särskilt mycket klokare men kanske lite.
Kanske är jag + en mattebok inte en helt olöslig ekvaktion, kanske bara halvt?
Jag påstår inte på något sätt att jag kommer klara provet.
Jag har väldigt tråkigt, så ni kan ju få berätta något vad som helst som faller er in,
om ni inte kommer på något var tysta och tråkiga då.
Jag tycker i alla fall om er bara för att ni är fina och läser min blogg. :*
Sometimes even right is wrong.
<3
Jag räknar tre, fyra, fem..
De liknar vagt någonting jag känt en gång.
Who am i to dream,
dreams are for fools they let you down.
Som om jag bryr mig
Skolan måste vara världens underbaraste plats.
Jag kan inte tänka mig att man kan göra något bättre
än att sitta och ha svenska 09:40 på en måndag morgon.
Jag älskar skolan.
Sweet dreams are made of these.
Nu ska jag sova och förbereda mig på en vecka med
massa matteplugg, skrivande, stockholmsresa,
och en hel massa tårar p.g.a. hur otroligt trött jag är på att fatta
absolut ingenting av det som stavas skola.
Så här får ni ett gott råd.
Hej då folks vi hörs imorgon.
Folkfronten.
Sverigedemokraterna har länge varit ett skämt i mina öron och ögon.
Men jag har nu funnit något som slår Svd big time!
Och de kallar sig för Folkfronten.
Det känns som om några medborgare i detta avlånga land har fått en extremt sne bild utav Sverige.
Antingen är det bara jag som får vibbar utav en tyskman som var väldigt aktuell på 40-talet.
Tänker inte nämna något namn, men hans största intresse var att utrota människor.
Folkfronten skrämmer mig big time, alla har rätt till en åsikt så även dem.
Men vissas åsikter borde egentligen inte får existera.
Någon som håller med mig?
Jag bromsar min puls.
Hemma igen efter tre riktigt bra dagar i Gävle.
Kanns jobbigt att vara hemma igen.
Att jag måste öppna ögonen och genomlida vardagen igen med alla måsten och krav.
Vad sägs som att bara skrika stopp nu?
Att vi alla pausar livet och sover en stund.
Vi säger bara som Kristian Anttila skulle sagt det:
"Ni talar om livet, jag bromsar min puls"
Deal?
Resa långt härifrån!
Långt och långt.
Men imorgon bär det i alla fall av mot Gävle.
Jag är hemma igen på Söndag kväll.
Ha en fin helg så syns på vi på söndag.
Oroshjärta
Det du vill äga kommer en dag att äga dig.
Och du kan kämpa ett helt liv , utan att vinna en enda seger
Du vet dom blodigaste krigen är alltid inbördeskrigen
/ Tomas Andersson Wij.
Det eviga pluggandet fortsätter...
Jag har snart antecknat en sida om lungorna, och andningen.
Jag tvättar förfullt och tänkte nu försöka plugga två saker samtidgt.
Naturkunskapen, och historian. Wish me luck?
1.5 år kvar, mindre än då.
Men jag kan i alla fall inte se något slut på det här, inte ens ett minsta litet ljus.
It sucks.
När du träffat botten, kom ihåg mig då.
(ignorera videon, och lyssna på musiken!)
Nu avslutar vi dagen med Lars Winnerbäck,
Vissa borde lyssna och känna sig mer träffade av texten än andra.
God natt människor.
Vi hoppas på en fin natt utan konstiga drömmar.
Bakom molnen.
Nej det kallas inte fusk, det är bara ett väldigt bra hjälpmedel, kanske lite för bra.
Men det skiter jag fullständigt i för jag har bättre saker för mig än att dampa ur
på massa oförståeliga och omöjliga tyskaord som jag i alla fall aldrig kommer lära mig.
Synd bara att google inte har något som kan få in glosor i huvudet på en gång också
det hade suttit väldigt fint just nu.
Från plugg, till väder och vind.
Igår fick USA inte bara en ny president, vi i borlänge fick också snö, tänka sig!
Vi har faktiskt haft ganska gott om kyla och snö iår, i alla fall kylan.
Men nu är det plusgrader och snöslask ute, jag hatar skiten så fruktansvärt mycket.
Och vet ni vad kära läsare?
Jag vet inte om jag vågar erkänna det här, men jag tycker det räcker med vinter för i år.
Jag vill ha vår nu. Kanske till och med sommar, bara jag slipper ha de jättevarmt och jättesoligt.
Solen är rätt överskattad.
Eller visst jag vet att den håller oss vid liv och utan den skulle vi inte leva osv.
Men jag tycker solen är som bäst när den är bakom molnen. Då stormtrivs jag.
There's so much here that I don't understand.
Jag svalde min ångest och var med på det himla klädsimmet på idrotten.
Förra året när vi simmade så skulle vi simma 40 längder (1km)
Nu simmade vi 20 längder (0.5km) med kläder. Jag vill lova att det var tusen gånger jobbigare!
Men jag gjorde det, och det är ju de som räknas.
Sen att min kropp kommer strejka imorgon och jag kommer känna mig döende är en annan sak.
Efter skolan åkte jag hem till Linda och hjälpte henne att dricka upp hennes cola
och hon matade mig även med köttbullar och mos,
fin flicka det där som bjuder på mat och allt!
Nu är det tyska, och kommunikation som gäller resten utav kvällen, även lite engelska på ett hörn.
Samtidigt som jag gör allt det tråkiga ska jag lyssna på
Den här låten, det borde ni också göra!
Working nine to five.
Jag känner mig faktiskt rätt duktig.
Innan 10:40 så ska jag har ett färdigt tal tills imorgon, det är i alla fall min plan.
Sen att det står totalt still i hjärnan och har gjort det i två veckor är en helt annan sak.
Nu har jag faktiskt inte tid att blogga mer. Hoppas ni får en fin dag.
Det kallas chocktillstånd när tankar känns.
Där tankarna möter känslorna och bildar kaos.
Det tog dig fyra år.
Men jag hälsar tillbaks kära B.
Du finns i mina tankar ska du veta.
They can´t save us now!
Vissa har förhoppningar om att världen kan bli lite bättre nu. Men det tror jag inte på.
För så länge USA är just USA och kan styra och ställa som de vill här i världen
så tror jag inte riktigt på idén att en endaste liten människa kan ändra på det.
Sorry Obama, du verkar vara en schysst kille och för att bli president i USA
så har du helt okej åsikter.
Men jag är ledsen, jag tror tyvärr inte på att du kan rädda oss.
08:29
Första lektionen 8.00 - 8.04
Vi alla älskar när lektioner varar i fyra minuter p.g.a att det är 13 grader i klassrummet.
Det var ungefär som att sitta i en iglo.
Tanken på att jag nu kunde legat hemma och sovit gör allting lite jobbigare.
Nobody said it was easy, no one ever said it would be this hard.
Den beskriver allt så oerhört bra just nu.
Ibland önskar jag att livet hade en stoppknapp, eller i alla fall en pausknapp.
Det hade suttit så fint nu att bara kunna trycka på paus och allting stannade upp
i en minut eller två. Eller kanske i någon dag eller vecka.
Såpass länge att jag hann andas utan att tankarna kom och störde.
Måndag 18:00
Resten av dagen har jag tillbringat med Linda.
Vi lekte fetma barn och tjockade cola och chips för ovanlighetens skull.
Vi såg även en hel dålig film som var totalt meningslös och onödigt lång.
Nu borde jag försöka lära mig vad min engelskabok handlar om som jag inte har läst.
Tacka vet jag wikipedia där står allt. My life saviour.
Vi hörs förmodligen senare. Tjao
Jag ville bara fly från mig själv, skära bort min otillräcklighet
Otillräcklighet är ett ord som klingar falskt i mitt huvud.
Det är ett ord som ger mig rysningar och som skär i mina öron.
Att inte räcka till, att inte kunna göra så mycket som man vill,
att inte vara där som man borde,att inte kunna visa hur mycket man faktiskt älskar.
Att man helt enkelt inte är tillräcklig.
Jag önskar att jag hade oändligt långa armar som räckte tre varv runt jorden.
För kanske jag skulle räcka till då? Kanske skulle jag kunna rädda alla jag ville rädda.
Kanske kärleken var lite enklare att visa då, kanske den räckte några centimeter längre?
Det är många som ifrågarsätter mig nu, med all rätt.
Jag ifrågarsätter mig själv väldigt mycket också, har gjort det rätt länge nu faktiskt.
För jag vill mer än jag kan och orkar.
Jag har länge levt i tron på viljan. Så länge man vill så kan komma hur långt som helst.
Viljan kan bära en flera tusen mil, men även den har en gräns. Gränsen stavas otillräcklighet.
Vi människor är ofullkomliga, och otillräckliga. Jag har upptäckt de sist nämnda nu.
Och det gör ont.
Även om inte kärleken och viljan räcker så långt som jag önskar att den gjorde,
så ska ni veta kära vänner, att jag älskar er obeskrivligt mycket och utan er vore jag ingenting.
Jag är ledsen att jag inte är tillräcklig.
För så står det skrivet.
Även om jag inte alltid
kan vara stark för två
så kommer ändå
mitt hjärta alltid
slå för dig.
För alltid.
För det står skrivet
i våra hjärtan nu.
(Jag älskar dig)
P3 Guld!
Fina Markus som även var sjukling idag vann priset för årets låt, vilket han var så värd!
Detektivbyårn förstörde Hello saferide och Markus framträdande, men det var ändå fint.
Håkan var nykter, lugn, och bra. Kent vann tyvärr inte guldmicken.
Men Håkan var kanske värd det. Vad vet jag?
Vi måste akta oss för alla bättre förr, för leda och tristess
Jag har upptäckt att tristess är ett ord som borde raderas ur ordlistan.
För det som inte syns finns inte, eller?
Så nu peppar vi för P3 guld.
Det kan omöjligt gå lika dålig som grammisgalan.
Bara att Markus Krunegård ska uppträda gör allting så mycket bättre.
Vad gör ni andra en lördag som den här?
Som en Romeo i jeans på din balkong.
Gamla minnen är som flagorna som yr mot en himmel av järn och gift och bly.
Ett slag för överlevnad
kan jag höra dina tysta hjärtslag
som slår för din och min överlevnad.
I dina mörka ögon finns en välbevarad
hemlighet som handlar om sådant som
gör ont när din tanke möter känslan av
obehag och värme på samma gång.
Med fingerspetsen mot dina röda läppar
kan jag höra dina andetag som talar om
rädsla och kärlek på samma gång som om
det vore någon kombination i perfekt symfoni.
I dina ord döljer sig sanningar som du valde att
dölja för livet som är ont och krossar dig varje minut.
För i en värld av kaos så är det orden som bär på din sårbarhet.
Med pannan mot dina revben
och med dina hjärtslag som spelar min
livsmelodi så spelar ingenting annat någon roll.
För jag vet att din kärlek kan ta dig hur långt som helst.
Det är din kärlek som rev vår barriär och sårbarare än
någonsin står jag nu och hör när dina hjärtslag slår
för din och min överlevnad.
Vi går igenom samma sak varje år.
Det är natt, det är ett nytt dygn, det är lördag, det är helg och jag är trött.
Jag tycker tiden springer ifrån en allt för snabbt.
Sover, vaknar, sen springer det iväg en hel massa timmar på ingenting
och helt plötsligt är det kväll, till och med natt och det är dags att sova igen.
Allting känns lite sådär lagomt meningslöst när man börjar analysera dygnets 24 timmar.
Ibland känns det som man har för mycket tid och i nästa ögonblick har man ingen tid alls.
Är det verkligen helt säkert att alla dygn är 24 timmar? Jag tvivlar starkt.
Markus Krunegård säger "tänk inte mer, du har tänkt tillräckligt" och han har lika rätt som vanligt.
Kanske är bäst om jag bara håller käften och slutar med mitt nattliga svammel om allt och inget.
För jag får inte precis mer tid över om jag lägger ner min tid på meninglösa tankar.
Så nu får ni sova gott mina fina vänner.
Note to self
Faller man från höghus så faller man hårt.
Friday i´m in love.. AGAIN!
Våran samhällskunskaps lärare har idag uppmuntrat till skolk,
han tycker vi borde sitta under en filt och dricka te istället för att gå på lektionerna.
Vilket vi tyckte lät bra mycket bättre.
Han har även gett mig vg på min uppsats om EU och ett hopp om att jag kan få mvg på den.
Sen är Berit back on track igen. Det vill säga hon är tillbaka i skolan igen.
Ibland känns det som vintervindarna kan blåsa åt mitt håll. Kan det verkligen vara så?
Känslokall
bort sin plikt att just kännas.
För det enda som existerar nu
är en skrämmande tomhet.
En livslögn att dö för.
Men jag får inte till det något känns fel. Jag hatar när mina ord bara känns fel.
Jag kan störa ihjäl mig på när orden inte känns rätt. Orden behöver inte vara rätt,
men orden måste kännas rätt.
Just nu känns mycket fel. Vad som är fel kan jag inte sätta fingret på.
Kanske är det bristen på sömn eller motivation som saknas. Kanske är de både och.
Vad vet jag? Inte mycket.
Håkan frågar så fint från mina högtalare om det känns fint att vara vid liv.
Och ja, visst känns det fint att vara vid liv, kanske bara lite tomt just idag.
Kent frågar också fina frågor ur mina högtalare, de frågar om jag är lycklig nu.
Svaret på de spar vi tills någon annan dag då jag kan se skillnad på uppooch ner, och rätt och fel.
Just nu ska jag nog bara vara tyst, innan det här går för långt innan ni också
går vilse bland mina ord, bland mina tankar.
Åh jag behöver motivation och inspiration.
Ge mig.
I mitten av en orkan.
Någon som känner att det finns något gemensamt med låtarna? (Förutom att båda är väldigt bra)
Det kan ni få grubbla på en stund medens jag ser på Lars Winnerbäck på tv.
Det är så det ska vara. Som en perfekt och underbar lag
Efter skolan så var jag med Emma, det var trevligt.
Nu sitter jag och skriver om "kommunikation mellan kvinnor och män"
det är sådär lagomt tråkigt tidsfördriv på en onsdag kväll.
Men jag lyssnar på deathstars och det lika underbara som alltid.
Sedan klockan 21.00 ska jag se på Lars Winnerbäck filmen "med solen i ögonen"
jag har sett den cirka 10 gånger och jag älskar den. Den är underbar.
Kanske får jag inte klaga på kvällen? Kanske är den precis som en onsdagkväll ska vara.
Det vill säga alldeles lagom tråkig.
I´m driving one of your cars.
så jag kan någon gång kan börja övningsköra och kanske eventuellt få ett körkort.
Åtminstonde var de min plan innan kursen att jag tänkte skaffa körkort.
Men efter de tre timmarna så har jag konstaterat en sak.
Jag är typ jättekörd, rent utsagt överkörd.
Körkortet känns mer avlägset nu än vad de gjorde innan.
Sen tycker jag nog lite synd om Jonas och Elisabet som ska försöka lära mig att köra en dum bil.
Som sagt de närmsta året kan bli minst sagt intressant och om jag någon gång får ett körkort det får tiden utvisa.
Falskheten sprack sönder.
i takt till musiken
och allting blir så otydligt
när allting jag ser är spår
av stjärnexplosioner och kärnvapenkrig.
Ilskan bubblar över och jag räknar
tre, fyra, fem.
Pang!
Där sprack vår perfekta bubbla
som aldrig existerat
sönder i en miljon bitar
och allting som återstår
är aska av en falsk relation
som aldrig varit något annat
än just falsk.
Gud uppfinn nåt nytt som gör det lätt att hålla ut. Nåt för dom som väntar.
Jag har cirka en miljon saker att göra.
Min plan idag var att gå upp klockan 10.00 och sen försöka göra någon nytta i form av att plugga.
Den planen sprack helt. Jag vaknade istället 11.40 och känner mig helt seg i hela kroppen och
har varken ork, lust, eller vilja till att plugga.
Kan någon förklara för mig hur man får en förkylning att vilja bli lite mer samarbetsvillig?
Night electric night!
Som jag har väntat.
Jag har endast hört tre låtar man kan redan säga att skivan är sjukt bra.
Nu ska jag lägga mig i sängen och somna med ett leende på läpparna
till de underbara tonerna av deathstars.
So long.
I feel like shit, but at least i feel something
Idag är jag hemma och sjukar mig.
Jag borde egentligen plugga för jag har cirka en miljon saker att skriva
men istället sitter jag och skriver massa skit, som t.ex. det här inlägget,
läser bloggar, lyssnar på In flames, och funderar på att sova.
Sen att bero på det där med bloggar så vill jag ha nya bloggar att läsa.
Så någon som vet någon bra?
Nej inga modebloggar, för jag vill inte få aids, men alla andra förslag godtas.
Så folks, vad gör ni för något idag?
Till er som sa att tiden läker alla sår.
Mina känslor
sitter fast
i dina tomma hjärtslag
och precis där
spricker allting sönder.
Och allting gör bara ont,
så fruktansvärt ont.
Jag säger som det är att allt är sådär. Bara sådär.
Jag snorar fortfarande ungefär 3 liter snor i minutet, huvudet dunkar, och kroppern strejkar.
Jag är vad man på svenska brukar kalla för sjuk, alternativt megaförkyld.
Med min förkyldakropp som förövrigt varannan minut strejkar och får kramp lite överallt
så ska jag försöka hålla mina ögon vakna och skriva en krönika.
Hurra vad roligt.
För de två senaste timmarna har jag legat däckat i min säng och sovit till Lasse Lindh.
Det är idogt jobb att driva ungdomen ur sin kropp säger Markus.
Men jag lovar det är ett idogt jobb att försöka driva ur en förkylning ur sin kropp.
Saker man ser
Jag tycker bloggreklamen speglar dagens ironiska samhälle väldigt bra.
Lite för bra.
Så man kan inte göra annat än att skratta.
I-landsproblem
och framför allt på sådana ställen dit man inte når som t.ex. ryggen.
Men något som är ännu mer jobbigt är när man är förkyld och det
klias i öronen, ögonen, halsen, och näsan plus att i näsan finns de ungefär 3 liter snor.
Och man kan inte klia någonstans! Tro mig man blir tokig.
Jag hade nästan glömt bort hur jobbigt det är att vara förkyld.
De dansande dagarna.
Nu behöver jag inspiration, tips, och massa hjälp!
Jag ska skriva en krönika och ett tal idag,
och har ingen aning om vad något av de ska handla om?
Så hjälp mig lite nu va. Snälla.
They say bad things happen for a reason
Bara lyssna.
Sen kan ni väl berätta något för mig. Vad som helst.
Visa vilka ni är? Visa att ni lever? Bara säg nånting.
För så svårt kan de väl inte vara?
Jag bara undrar..
All the small things in life.
Typ aldrig.
Det har aldrig hänt mig tidigare i alla fall. Förens idag.
Idag var dagen då allt förändrades.
Idag var dagen då det stod tre kossor på vägen så bussen fick stanna
och alla vi på bussen fick skratta lite grann.
Tänk vad små saker kan liva upp vardagen ibland.
Utan dig faller jag ur bild.
Och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag
Som gick på gator jag aldrig såg och tänkte tankar jag aldrig tänkte.
Alla känslor slog och sprängde. Hela vardagen full med hål
I en tid då inget hände, i en stad som alltid sov.
Men älskling vi var alla en gång små.
Det är så skönt när ens egna ord inte räcker till eller när ens tankar inte vill bli till ord.
Att det faktiskt finns andra människor som kan sätta ord på det där omöjliga tankarna
och känslorna som aldrig vill komma ut. Men som behöver komma ut.
Det är helt underbart att det faktiskt finns människor som kan få till det där
perfekta orden när man behöver dem.
Och tillsammans med musiken så blir allting bara så åh.
Och jag kan inte låta bli att le fast jag egentligen bara vill dra täcker över huvudet och skrika.
Musik är verkligen värt att dö för.
Som du Jocke Berg med de perfekta orden kanske skulle valt att säga det.
Back in school.
Första skoldagen är avklarad.
Under dagen fick jag veta om att...
jag har engelska prov inom en snar framtid
jag fick ig på mitt matteprov
jag ska skriva två texter till textkommunikationen nästa torsdag
jag ska prata muntligt i 4 minuter nästa torsdag om valfritt ämne
engelskaboken jag inte ens börja läsa ska vara utläst på tisdag.
Herregud, och jag ska bara ha gott en endaste fjuttig liten skoldag?!
You're the storm that I've been needing
jag lyssnade på The Cardigans så tänker jag lyssna på
den här låten i natt ända tills jag somnar.
Sedan ska den stå på tills jag vaknar och hör samma fina toner igen.
God natt alla fina människor.
Svar på tal
som jag tycker är värd att svara på.
Kommentaren är skriven utav Friday och var lång, välskriven, och tankvärd.
Jag vet faktiskt att skolan har många fördelar också och jag har redan insett
själv att jag nog en vacker dag kommer uppskatta skolan.
Den dagen då jag inte längre går kvar i den.
Tyvärr är det nog så för de flesta.
Det är inte förens man förlorat det man inser hur bra det faktiskt var.
Hur mycket jag än försöker se det positiva i skolan så går det aldrig riktigt bra.
För hur ska man kunna uppskatta något fullt ut förens man varit med om något annat,
och har något annat att jämföra med? Det är faktiskt väldigt svårt.
Visst det kanske inte är bättre sen när jag slipper skolan, det kan jag faktiskt inte heller veta.
Mer än att försöka tro på alla positiva ord som folk försöker trycka i mig.
Men det har aldrig varit min grej att tro på positiva ord från människor.
Jag antar att jag kanske borde ta tag i mig själv.
Bara göra, bita ihop, hålla käften som Kent skulle sagt det.
Kanske öppna matteboken en extra gång, lägga ner de där extra timmarna
i veckan på att plugga. Njuta några extra gånger av mina lov
och alla skratt jag delar med vännerna i skolan.
Men efter man har gjort samma sak i närmre elva års tid och inte vet om så mycket annat
så tröttnar man ganska lätt, och det är precis vad jag har gjort nu.
Så jag antar att när jag sitter där en vecka efter studenten och kanske läser
igenom min blogg ser dina ord. Eller hör någon annan säga något liknande till mig
så kommer jag kanske inse hur rätt du hade.
Då kan du och alla ni andra som tycker så få stå där och titta mig i ansiktet och säga
I told you so.
För då har jag upptäckt själv och fått se det med mina egna ögon och gjort mina misstag själv.
Så då kan jag bara sucka lite grann och säga.
Ja, ni hade faktiskt rätt.
Men just nu är det en omöjlighet för mig.
Ibland går det rätt, ibland går det fel. Och ibland går det katastrof.
Det känns mer som ett tillfälle då svenska artister kan träffas
och supa tillsammans med olaglig gratissprit.
Kleerup och Håkan hellström var bara pinsamma. Kleerup är utom alla ursäkter.
Bara för man är känd behöver man inte bete sig som idioter.
In flames var helt okej att se på.
Priserna vill jag inte ens diskutera det var bara fel fel fel.
Men alla vet att Markus kunegård är bäst liksom Kent.
Sen att E.M.D är sveriges största skämt.
Colan och chipsen räddade i alla fall kvällen får jag lov att säga.
Genom en iskall vinter.
Idag har jag förfryst fötterna.
Jag och Linda gick fem kilometer i tio minus och jag hade converse.
Tro mig converse är inte gjorda för den svenska vintern.
En lång, lång tid...
Det är onsdag. Det är sista dagen på mitt lov.
Det är extremt jätte hemskt. Jag vill verkligen inte tillbaka till skolan.
Folk försöker trösta mig genom att säga att det bara är halva tiden kvar nu.
Att jag gjort 1.5 år och att de bara är 1.5 är kvar tills jag slipper skiten.
Men vet ni vad?
Det är typ den sämsta trösten någonsin för den fungerar inte alls.
Vet ni hur långt 1.5 år är eller?
Om jag ens började försöka resumera allt jag gjort de senaste 1.5 året så skulle
det ta en hel evighet, och då minns jag inte ens allt som hänt.
Kanske ni då skulle förstå hur lång tid det är.
När ni får se de framför er hur mycket man hinner göra på 1.5 år.
om 547 dagar så är jag fri från skolan.
Det är om en lång, lång tid. För lång tid.
Tuesday - heart attack!
Upp och ner, ner och upp.
Min värld är nog i ständig rörelse, men aldrig åt rätt håll eller i rätt takt.
Eller är det bara jag som inte hänger med i svängarna, vad vet jag?
Allt jag vet är att jag inte tycker om det. Och speciellt inte idag.
För idag gör allt snurrande mig illamående, spyfärdig, svimfärdig, and you name it.
Sen ska vi inte ta alla mina liknelser bokstavligt, för det är som sagt bara liknelser.
Men just nu det bästa sådana jag kunde komma på.
Anyway ska sluta prata om mitt kaos nu.
Hur har ni det där ute i det avlånga landet?
Ni är så tysta mina fina läsare.
Kan vi inte försöka skapa något som liknar en dialog istället?
Det hade varit trevligare så tycker jag.
Tunn
För dig Elin.
Jag saknar dig.
Om man skriver jag saknar dig på en sida i word blir de sammanlagt 899 ord,
3900 tecken och 51 rader.
Nej juste, jag hade visst inget liv i natt heller.
Kanske ett tecken på tristess och ett visst behov utav sömn.
Så därför säger vi god natt precis här.
Senaste nytt i min gosedjursvärld!
Min pingvin är söt. Han heter Pingu. Min giraff är också söt han heter Gunnar.
De kommer nog inom kort bli bästa kompisar.
Just so you know.
Landet lagom SUGER!
över 30 personer har öppnat min blogg och cirka 13 aktiva läsare har varit in på den
OCH INGEN HAR GETT EN ENDASTE KOMMENTAR PÅ MIN DESIGN.
Oj sorry det stora bokstäverna men ni kanske fattade vinken bättre då.
Eller okej en har kommenterat den. Så pussar på näsan till dig Tilda :*
För er som följt min blogg och läst det här vet vad jag tycker
om svenska folket och kommentarer på bloggar.
Så nu har jag rätt att vara lite småsur här.
Men för er som vill göra mig glad, vet nog vad ni borde göra.
Till er som av någon underlig anledning är intresserade
av vad som händer i mitt liv så har jag varit in das city Borlänge idag.
Där träffade jag trevliga människor och hade det allmänt bra.
Jag fick även en söt pingvin som kanske fastnar på bild senare och kanske hamnar i min blogg.
Den som lever får se, och inte som Markus säger den som dör får se.
Så håll er levande och håll utkik här vettja!
Change your mind!
Nu vill jag ha massa respons och kommentarer på designen.
Vad tycker ni om den?
Är den bättre eller sämre än den gamla? Något som kan bli bättre?
Kom igen nu folks, säg vad ni tycker!
Det är inte hur man har det. Det är hur man tar det.
Men vad gör man en söndag då humöret inte är som det borde.
Jo, man sorterar och rensar sina skivor och konstaterar att majoriteten
av ens skivor är ren skit ,och att det är extremt tråkigt att försöka skapa ordning.
Jag tror kaos är mer min grej.
Det kan ni gärna påminna mig om nästa gång jag kommer på idén att försöka skapa lite ordning.
Men för att inte allting alltid ska handla om mig här
så kan ni få berätta för mig vad ni har gjort idag?
When everything´s meant to be broken.
Hur man roar sig en helt vanlig lördag.
Idag har jag varit på ikea.
Jag köpte äntligen en ram till min kent affisch
sedan köpte jag några lådor så jag äntligen kan få någon ordning på alla mina gamla skivor.
Är hög tid att sortera upp och rensa bland mina skivor!
Sedan råkade jag hitta på en skivaffär så köpte även en Thåström skiva.
Till sist kan vi ta och lyssna på lite glasvegas också.
Sen måste jag bara tala om att jag älskar Linda och hon är för söt ibland
ifall hon hade glömt bort det.
22:49
Så var det nya året här, 2009.
Om det är bra eller dåligt är alldeles för tidigt att avgöra.
Jag kan svara på det om cirka ett år.
Nyårsafton var i alla fall bra, hoppas eran också var det.
Nyårsdagen var även den rätt bra trots att jag inte vann på wall street.
Klockan tickar på fort och min kropp börjar strejka med endast fyra timmars sömn.
Jag får nog sätta punkt för idag och helt enkelt säga god natt så tar vi nya friska tag imorgon istället.
Tja.
