Jag har sprungit i ett liv nu, jag sprang för att stå still.

ETTHUNDRA ÖVERKLASS POETER KAN INTE GE MIG NÅGONTING.

Jag lyssnar på vapen & ammunition. Huset är tyst. Alla sover. Alla utom jag.
Jag sitter här ensam, ensam med Jocke Bergs ljuva stämma.
Inte helt felt.

Bara halvt.

Kommentarer
Postat av: jos

det kan nog aldrig bli fel

2010-01-08 @ 14:12:01
URL: http://minuit-minuit.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0