Festival.
Regnet faller utanför fönstret, men idag smäller det. Peace and love baby.
Marcus Birro, Lasse Lindh och Di leva står på dagens schema. Fina grejer.
Jag bor just nu hemma hos Linda och därför lär bloggen förbli tyst en stund.
Men ni överlever det också. För nu ska jag ta vara på min sommar. Puss
Skisser för sommaren.
Jag lever. Sommaren är här och jag lever som aldrig förr. Vissa påstår att jag är arbetslös
och meningslös, men min kropp säger mig något annat. Idag har jag jobbat och slitit på
peace and love, och det mina vänner var ingen enkel match!
Annars har jag blivit frisk, firat midsommar, haft fina vänner på besök och laddat upp inför
sommarens festivaler som börjar imorgon. Imorgon börjar peace and love fast i vår stad
böjar redan festivalbesökare yra omkring. För min del börjar kalaset på Onsdag.
Ska ni på någon festival i sommar?
Jag ska försöka uppdatera bloggen under veckan, kanske dyker det upp konsertbilder,
filmklipp eller annat fint. Kanske blir det bara några ord, kanske förblir den tyst. Jag
försöker hålla bloggen vid liv och samtidigt leva mitt liv ute i den verkliga verkligheten.
Tycker vi alla borde vara ute i den fina sommarsolen. Internet, bloggar och annat finns
kvar sen. Sommarsolen vet man aldrig när den kommer på besök igen.
!
En plats i solen.
Hon håller andan. Hennes räddning för alla sommarnätter har kommit.
Åh.
Hon håller andan. Hennes räddning för alla sommarnätter har kommit.
Åh.
I know it is a losing game.
"Samla hjärtslag
som kan slå i en symfoni
i mörka nätter
där morgondagen känns avlägsen"
Ord som inte blir mer än ord. Osamanhängande ord utan betydelse.
Men i mitt huvud betyder de allt. För där bildar de tankar. Tankar som bränner
hål på min hud, bränner hål på hjärtat.
Ser du inte att det är ett hål?
Du måste vara blind.
Jag känner hålet.
Jag känner mina hjärtslags frånvaro.
Det var ju där i hålet som du satt.
Kom tillbaka med mina hjärtslag
nu.
Hon känner hur livet börjar komma tillbaka
Nelly försökte klappa sin lillasyster fint, men lyckades nog inte så jättebra..
Jag lever. Friskheten börjar komma, sakta men säkert. Solen lyser ute.
Imorse hade jag min första körlektion, den inledde jag genom att köra över en
fågel. Fåglar ska vara i luften, inte på vägen. Idiotfågel.
Nu laddar jag batteriet för midsommar och Peace and Love. Insett att det är
barnsligt att hålla på att vara sjuk, så tänkte ge upp det snart. Mina ord är
få, då det inte händer särskilt mycket i mitt liv just nu. Men jag lovar er att
bloggen ska bli mer levande nu.
Kungligheter och inflammationer.
Ögoninflammation, öroninflammation, förkylning oc trötthet.
Men vad gör det när man har ett kungligt bröllop att kolla på?!
Mitt nöje den senaste veckan har varit att följa alla bröllopsprogram och nu
är den stora dagen äntligen här. Ja, jag är för kungahuset. Det är en smula
överdrivet, men det finns fler saker i världen som är överdrivet.
Annars tänkte jag få liv i den här bloggen på Måndag igen. Tills dess tycker
jag att ni kan lämna några avtryck och berätta vad som händer i ert liv.
Hur ser era sommarplaner ut? Vad gör ni? Hur mår ni? Tell me!
Men vad gör det när man har ett kungligt bröllop att kolla på?!
Mitt nöje den senaste veckan har varit att följa alla bröllopsprogram och nu
är den stora dagen äntligen här. Ja, jag är för kungahuset. Det är en smula
överdrivet, men det finns fler saker i världen som är överdrivet.
Annars tänkte jag få liv i den här bloggen på Måndag igen. Tills dess tycker
jag att ni kan lämna några avtryck och berätta vad som händer i ert liv.
Hur ser era sommarplaner ut? Vad gör ni? Hur mår ni? Tell me!
Du måste va sjuk!
Jag lever. Nästan i alla fall. Känner mig dödssjuk, men var till doktorn idag
fick medicin. Nu är det bara att invänta friskheten, så jag återkommer en
annan gång.
fick medicin. Nu är det bara att invänta friskheten, så jag återkommer en
annan gång.
En plats i solen.
Hennes Kenthjärta slår och slår.
Det handlar om att verkligen bestämma sig en enda gång.
För allt som känns, allt som bränns, men mest för den förbannade tomheten.
Flyktvägarna har nog kommit till sitt slut, men kanske så kan jag vara
tyst, le lite grann och hoppas att allting rinner ut i sanden. Att även vår ljuslåga
kan brinna ut. Lågan som aldrig någonsin har brunnit. Men din naiva blick tycks
inte inse det. Inte min heller. Mitt hjärta känner det. För det finns inga slag kvar
för dig. Allt som finns är din naiva blick och mitt hopp.
Hoppet är det sista som överger människan.
- Du kommer bli min död.
Flyktvägarna har nog kommit till sitt slut, men kanske så kan jag vara
tyst, le lite grann och hoppas att allting rinner ut i sanden. Att även vår ljuslåga
kan brinna ut. Lågan som aldrig någonsin har brunnit. Men din naiva blick tycks
inte inse det. Inte min heller. Mitt hjärta känner det. För det finns inga slag kvar
för dig. Allt som finns är din naiva blick och mitt hopp.
Hoppet är det sista som överger människan.
- Du kommer bli min död.
Turkiet del III
Allting tog sin början på ditresan. Galenskapen började redan då.
Ordning, vad är det?
Becca passade på att fria till Linda, som blev mycket förvånad och lycklig.
Veckan passerade förbi i en rasande fart. Jag han skaffa mig feber och annat mysigt.
Men veckan var ändå fin. Något som jag alltid kommer minnas. Som ni kanske märkt
har resan fått en egen kategori på bloggen "Turkiet". Jag vet inte ifall de kommer fler
delar. Det får tiden utvisa.
Det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med er.
Det finns alldeles för mycket bilder för att jag ska orka leta på fler att dela med mig
av idag. Igår var en av de bästa dagarna i mitt liv. Min hals existerar inge längre, men
det gör ingenting. Vi hade champangefrukost, vi sprang igenom aulan och skrek till
ettorna och tvåorna. Sedan var det dags för utspringet. Vi höll andan och händer i
språnget. Vi skrek och hoppade för att sedan springa ut i folkhavet och leta på släkt,
vänner och familj. Det blev kramkalas och mer glädje. Vi hoppade på flaket och
åkte runt staden flera varv. Att åka flak var nog bland det roligaste. Jag hade inte
tackat nej till att åka ett par timmar till. Mina ord räcker inte till idag för att beskriva
dagen. Den var helt enkelt bara bäst. Jag har inte riktigt fattat än vad som hände,
att allting faktiskt är slut nu. Jag har gjort mina 12 år nu. Herregud....
S3B/K3, jag tycker det är synd att vi blev en klass först sista veckan, men jag är
glad över att vi fann varandra till slut. Våra tre år har varit lite sisådär, men nu
har vi gjort det i alla fall. Jag kommer nog inse i höst att jag kommer sakna er
och Haga. Fast det tar vi då. Tack för dessa år tillsammans.
!
Flaket är pyntat och klart. Väderprognosen står fast vid regn imorgon.
Mormor är snart här. Imorgon gäller det.
Studenten, here i come.
Mormor är snart här. Imorgon gäller det.
Studenten, here i come.
Turkiet del II
Vi lekte i solnedgången bland vågorna, vilket slutade med klädbad och massa bus.
Mina flickor är världens bästa.
Turkiet del I
Första delen av resan till Turkiet fick bestå av me, my self and i. Det kommer komma
fler delar, då jag har tagit över 500 bilder.
Jag har varit vaken i över 30 timmar. Jag känner mig mer död än levande, men jag
överlevde Turkiet. Efter halva veckan skaffade jag mig feber och blev sängliggandes.
Jag tog mig upp ur sängen och tog mig hem. Min hud är lika vinterblek, men vad gör det?
Jag är nöjd med vårt äventyr. De tre nördarna överlevde ännu en strapats med
livet i behåll. Det mina vänner, det är stort. Nu orkar jag inte skriva fler ord om resan.
Ni kommer få ta del av fler bilder, filmer och ord om resan såsmåning om. Det lovar jag er.
Nu ska jag sova, äta och ta vara på min studentvecka. På fredag smäller det. Då sitter
den vita mössan på mitt huvud och jag ska skrika slut på det sista av min hals.
