Vi åkte till Göteborg för att fånga de sista sommardagarna.
I kvällssolen var staden som vackrast.
Första kvällen dansade vi bort allt det sorgliga till Navid. Till han som säger att
Hisingen luktar gräs. Jag kände ingen gräslukt på hela veckan, men det var finast ändå.
Om jag ska dö ska jag göra det med stil. Precis som du Navid.
Hello Saferide sjöng vackra låtar för oss. Hon fångade hela mitt hjärta den här gången.
Du och jag Annika. Jag och du. Den här gången fick du mig på fall. Åh vad det känns.
Markus Krunegård var en enda lång dansdimma. En fin sådan.
Hela konserten var ett disco, precis som livet en gång var enligt Markus.
Ni vet, innan allting blev så svårt. Svårt och otydligt.
På Lördagen tog vi farväl av Göteborg för den här gången. Det regnade i staden.
Och innuti mitt hjärta gjorde det ont att säga hejdå till min drömstad.
Helgen tillbringades i Alingsås, men den historien tänker jag faktiskt bespara er.
Nu är jag hemma igen. Hemma för att stanna. Så hej fina ni igen.
du är ju så söt att man får hål i tänderna.
och annika också. såklart.
Åh första bilden i brunnsparken får mig att längta tillbaka till min favoritstad :(
ååh finja bilder fina texter. fina du
åh din kjol var finfin!
Göteborg är då alltid vackert, nästan. :)
Göteborg är då alltid vackert, nästan. :)