.

Det är natt, det är ett nytt dygn, det är lördag, det är helg och jag är trött.
Jag tycker tiden springer ifrån en allt för snabbt.
Sover, vaknar, sen springer det iväg en hel massa timmar på ingenting
och helt plötsligt är det kväll, till och med natt och det är dags att sova igen.
Allting känns lite sådär lagomt meningslöst när man börjar analysera dygnets 24 timmar.
Ibland känns det som man har för mycket tid och i nästa ögonblick har man ingen tid alls.
Är det verkligen helt säkert att alla dygn är 24 timmar? Jag tvivlar starkt.

Markus Krunegård säger "tänk inte mer, du har tänkt tillräckligt" och han har lika rätt som vanligt.

Kanske är bäst om jag bara håller käften och slutar med mitt nattliga svammel om allt och inget.
För jag får inte precis mer tid över om jag lägger ner min tid på meninglösa tankar.
Så nu får ni sova gott mina fina vänner.

Note to self
Faller man från höghus så faller man hårt.