Osynlig i den periferi
Vi trängs ihop i vimlet av människor
till ett ingenting
där all vår smuts
blandas med deras blanka fasader
en dag ska jag bli lite mer som dem
en välpolerad blank yta
inte idag
kanske inte imorgon
men en dag
nu försöker jag mest andas
finns till för mig
räcka till dig
och bli över till resten
och samtidigt synas
vara någon i vimlet
men jag misslyckas
blir till gruset under dina kängor
beblandar mig endast med
saliv i din spottloska
och du
du hann aldrig ens se mig
innan jag blev passé i din periferi
Kommentarer
Postat av: Sandra
"men jag misslyckas
blir till gruset under dina kängor"
åhåhåh. du är så bra vännen.
Trackback