.

00:48
Konsten att tappa sig själv. Tappa fästet

och sedan falla långt bort ifrån tid och rum

Det är det den här hösten handlar om;

att desperat försöka finna sig själv, samtidigt som man faller längre bort ifrån sig själv än någonsin. Ständiga motsatser i symbios. Kaos.

01:15

Ibland undrar jag om det bara är jag eller om det är världen som är felet

Slutsats: Jag. Men världen är även den lite snedvriden.

13:35
"Kanske älskar dom mig, men nu vet jag att det var något som dom aldrig gjorde."
Musiken, alltid musiken.

14:55
Jag är så rädd för att trampa på dina tår. Jag är så rädd att skada dig, att jag istället skadar oss både. Men mest dig. Jag är rädd för mig själv mest hela tiden. Distanserar mig från allting, men mest från mig själv och känslorna. Lättast så. Genvägen bort från hjärtat ni vet.

20:04
Ser på meningslösa svenska filmer i brist på annat att göra. Äter glass, men bara i lagom mängd då jag är fasligt allergisk mot nötterna i glassen. Dumma glass att vara så himla god.
Meningslösa tidsfördriv. Söndagsångest och fin musik i massor. Snälla någon ge mig någonting nytt.

22:04
Hoppas på våren, hoppas på att 2011 kommer med någonting nytt, någonting bättre. Något som hjälper mot en ond och giftig värld. Hårt, mot hårt liksom.

23:45
I hate everything about you.

mest hatar jag att jag nog egentligen inte hatar dig alls.

skit.

Nu.
Nu sitter jag mest här och inväntar sömnen.