Ett slag för överlevnad
kan jag höra dina tysta hjärtslag
som slår för din och min överlevnad.
I dina mörka ögon finns en välbevarad
hemlighet som handlar om sådant som
gör ont när din tanke möter känslan av
obehag och värme på samma gång.
Med fingerspetsen mot dina röda läppar
kan jag höra dina andetag som talar om
rädsla och kärlek på samma gång som om
det vore någon kombination i perfekt symfoni.
I dina ord döljer sig sanningar som du valde att
dölja för livet som är ont och krossar dig varje minut.
För i en värld av kaos så är det orden som bär på din sårbarhet.
Med pannan mot dina revben
och med dina hjärtslag som spelar min
livsmelodi så spelar ingenting annat någon roll.
För jag vet att din kärlek kan ta dig hur långt som helst.
Det är din kärlek som rev vår barriär och sårbarare än
någonsin står jag nu och hör när dina hjärtslag slår
för din och min överlevnad.
Känslokall
bort sin plikt att just kännas.
För det enda som existerar nu
är en skrämmande tomhet.
Falskheten sprack sönder.
i takt till musiken
och allting blir så otydligt
när allting jag ser är spår
av stjärnexplosioner och kärnvapenkrig.
Ilskan bubblar över och jag räknar
tre, fyra, fem.
Pang!
Där sprack vår perfekta bubbla
som aldrig existerat
sönder i en miljon bitar
och allting som återstår
är aska av en falsk relation
som aldrig varit något annat
än just falsk.
Till er som sa att tiden läker alla sår.
Mina känslor
sitter fast
i dina tomma hjärtslag
och precis där
spricker allting sönder.
Och allting gör bara ont,
så fruktansvärt ont.
I väntan på en lång kall vinter
Samtidigt som
du
släppte min hand
sjöng Jocke Berg
för mig
att
saknad kan man
lära sig att leva med
ibland
genom en iskall
vinter.
Jag trodde på varje
litet ord
precis lika
mycket som jag
trodde på
oss.
Och
vet du att
jag missade
första versen då
Jocke sjöng,
Jag har lärt mig
att saknaden är
värst
när någon har sovit
som
ett barn
Genom en iskall
vinter.
För jag öppnade
mina ögon idag
och jag har insett
nu
att jag älskar
minnet
av dig
lika mycket
som jag älskade
hela
dig
när det var
du och jag,
Vi.
Oändligheten är inte redo för dig än.
Världen raserar
din vackra och sköra
kropp som om det
vore ett rivningsobjekt.
Som om dina tankar
vore något smutsigt
och din kropp
vore för ful.
Dina tårar rinner
om natten då
maskinerna startas
de som krossar dig
bit för bit.
De som skriker ut
sitt hat som om det
vore någon slags
valpropaganda.
Du säger att du
inte längre passar
in i världens ramar.
Att de krossar dig för hårt
att det inte finns någon
plats för dig.
Du har blivit kastat på
högen bland smutsen
för de påstår att du har
tappat din glans och att
du inte längre kan få
stå kvar i strålkastarljuset.
Men vännen ditt leende
kan fortfarande få en
hel värld att lysa
och ditt skratt
kan starta explosioner
som kan utplåna
en hel galax.
Din skönhet är för vacker
för en värld som är
byggd på ondska
och din kärlek
passar inte in i mallen
som är formad
efter hatet.
Men låt de aldrig
krossa dig till
obefintlighet.
För världen behöver
någon som dig
och oändligheten
är nog inte riktigt
redo för att
ta emot dig än.
För alltid vi älskling.
Dina krafter
rinner
ifrån dig
i takt med att
hoppetslåga
slocknar.
Dina drömmar
förvandlas till
madrömmar varje
gång du sluter
dina
ögonlock
för att bara få
andas och fly
bort en sekund.
Din värld
slutade
snurra i samma
minut som du
stavade till ordet
hjälp.
Men älskling
du vet väl
om att jag
fortfarande
håller din
hand
lika hårt
som jag
alltid
gjort?
Lyckans guldtron varar inte för evigt.
är menade
att vara
lyckliga
faller av sin
guldtron av
lycka
och mörkret
omfamnar deras
själar.
Det är då
jag förstår
att världen
vi lever i
är
ond.
Allting är inte vackert på avstånd
Du pratar om
döden
som om
det vore
något
vackert.
Men
älskling
svart har
aldrig
varit din
färg.
Nästan perfekt.
Våra andetag
kolliderade
på fyra
centimeters
avstånd
och bildade
en
syreförening.
Tiden stannade
upp
i en hundradels
sekund
och allting
var
nästan
perfekt
.
15:00
Jag hade allt
för att i nästa
sekund tappa
balansen,
ramla,
och
allting
bara
gick
itu.
Krash
kaos kollision som stavas kärlek.
Våra tankar
krockade
på mitten.
Kaos.
Känslorna
styrde och våra
världar
kolliderade
någonstans
där paniken
hade
makten.
Du
valde att
kalla det tur.
jag kallar
det för
kärlek
.
Du målar ditt inbördeskrig i lögnens färg.
Kärlek
är ett defust
begrepp i en
förvirrad värld
där ingenting någonsin
varit enkelt.
Du ber om logiska svar
i en ologisk
värld.
Du vill ha svart på vitt
och det som är mitt
vill du också ska
vara ditt.
Du säger att du
älskar
trots att du inte vet
ordets innebörd.
Men du vet
Inbördeskriget
i din
sargade
kropp
blir bara tyngre
när du beklär
din värld
i lögnens
svarta
färg.
Dina skrik dödade evighetssången.
Vi skriver
ord på ord
som inte längre
har något värde
när ilskan och
besvikelsen
tagit över
makten.
Ett rastlöst
hjärta
är på jakt undan
verklighetens
tortyr.
Evighetssången
tystnade i samma
sekund som
hjärtat
slog i marken.
Våra världar
raserades
till noll
och rädslan
är allting
som
återstår
.
