Jag räknar dagar, jag räknar år II



Juli var festivalmånaden och Kentmånaden. Det var peace and love.
En stor önskan jag haft innan jag dör är att få höra Kent - M live, en
dröm som gick i uppfyllelse på Peace and love. Jag trodde mina knän
skulle ge vika och att jag skulle falla, men jag föll aldrig, men jag grät
som ett litet barn. Jag inte bara hörde M en gång utan tre. För veckan
efter peace and love åkte jag och tre vänner vidare till Arvika. Vilken
vecka vi fick. Det var för lite sömn, för mycket dans och ett himla fint
camp. Vi lärde känna roligt folk och hade en grymt rolig vecka. Efter
Arvika åkte jag vidare till Stockholm, Elin och Kent igen. När jag kom hem
från Elin fick jag en överraskning som hette duga: Vi skulle åka till
Stockholm för att hämta hem en hund, världens sötaste lilla varelse flyttade
hem till oss.

Musiken för månaden lät som sagt såhär:





Augusti blev förändringarnas månad, men månaden inleddes med att jag
mest var hemma och myste med världens sötaste och sömningaste lilla
hundvalp, men i slutet av månaden kom beskedet; Jag kom in på kursen
jag hade sökt i göteborg. Det var dags för mig att äntligen flytta ifrån
Borlänge och stå på mina egna ben. Allt gick så himla fort och helt plötsligt
befann jag mig 46 mil hemifrån i en främmande, men ändå så bekant stad
i världens sötaste lilla lägenhet

Även världens mest otippade duett kom med en himla fin låt





September, en månad fylld med äventyr, besök, dans och galna och spontanakvällar.
Jag fick besök från småland, från dalarna och lite så. Jag levde för kvällarna med
vännerna och trivdes så himla bra i min söta lilla lägenhet. Jag vann även ohälsosamt
mycket choklad och träden började bli mer gula än gröna. September var även
valmånaden och jag fick rösta för första gången. Det var stort, men valresultatet
ska vi inte ens diskutera. Det var en stor besvikelse.

På bokmässan sjöng världens finaste håkan denna låt för oss





September fick sitt slut och Oktober kom. Jag blev tvungen att flytta ur
min lilla lägenhet. Jag bytte den mot ett rum på 12våningen. Att bo som
inneboende var inte min grej, och beslutet att flytta 46 mil hemifrån kändes
helt plötsligt som det värsta och sämsta beslut jag fattat i hela mitt liv.
Jag längtade hem, jag längtade bort, jag längtade efter någonting som kändes
bra. Jag tröstshoppade de finaste skorna jag äger, ett par röda docs, men
inte ens det hjälpte mot tristessen, så jag beslutade mig för att åka hem.
Hemma träffade jag fina familjen och vi hade stort kalas. Det var hemskt
att komma tillbaka till rummet på 10 kvadratmeter igen.

Musiken i mitt lilla rum lät lite såhär:





Med november kom glädjen tillbaka igen. Jag blev ägare till en ny lägenhet.
Den här gången en stor tvåa som jag skulle dela med min dalkulla Linda. Hon
kom ner till göteborg och vi såg familjen och hon hjälpte mig att flytta in i vår
lägenhet. Sedan åkte hon hem, för hon skulle inte flytta ner till mig förrän i
december. Resten av månaden fikade jag med vänner på café, var på en
poesikväll och jag hann även med att åka hem till Borlänge och fylla 19år.
Jag började även skriva artiklar till Newsmill och blev arg på föräldrar som
promt måste dricka i närheten av sina barn.

Den här månaden var jag alltså arg, ungefär såhär arg:



December liksom pågår nu, även om det snart är slut. Men jag skippar att ta med
december. Hoppas ni klarar er ändå. Nu har ni i alla fall fått ta del av mitt 2010.
Första halvan av året finner ni här.

Kommentarer
Postat av: Emma

Jag älskar att läsa såna här. Så skriv en om december också. Snälla. :(

2010-12-29 @ 21:05:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0